25 månaders drogfrihet

Gud vad jag saknar att blogga. Men det hsr känts som så stort steg h att jag måste berätta allt som hänt sen sist och då vet jag inte var jag ska börja. Men en sak vet jag, jac tycker inte om livet utan bloggen. Det jag främst kände var att det blev mer kvantitet än kvalité för mina vardagar finns ju inte mycket att berätta om liksom.

Men jag tänker så här, nu är första inlägget skrivet och förhoppningsvis blir det lättare att få in en rutin att börja igen.

Jag saknar er ❤️