Anders, jag och hans 23 andra kvinnor

(null)
 
Har ni sett den numera rätt omtalade dokumentären Anders, jag och hans 23 andra kvinnor, som just nu finns på svtplay att se? Kort sammanfattat träffar den prisade dokumentärfilmaren Nahid det tidigare tennisproffset Anders på tinder, hon blir blixtförälskad och han lovar guld och gröna skogar. Tills hon, på hans (öppna!) facebookprofil ser att andra kvinnor kommenterar hjärtemojies, kallar honom älskling osv under hans bilder. Kvinnorna tar kontakt med varandra och skapar en facebookchat som till slut uppnår 24 stycken kvinnor som Anders dejtat samtidigt. En har han lovat äktenskap, en annan barn, en tredje har köpt häst för att han vill och den fjärde har hund på gund av att han älskar hundar. De visar konversationer för varandra och inser att Anders gillar copy paste, skickar samma bilder till alla och han har t.o.m ett antecknignsblock där han skriver en kort förklaring på varje kvinnor för "det är bra att ha". Jag förstår honom, jag skulle inte heller komma ihåg varje persons story och personlighet om jag dejtade 24 stycken samtidigt. Nahid konfronterar honom, tar fram kameran och påbörjar en dokumentär om honom. Hon är fortfarande kär och då Anders lovar henne, precis som han lovat alla andra kvinnor, att just hon är kvinnan i hans liv så han ska nu sluta träffa alla andra tjejer. Anders har i efterhand gått ut och kritiserat dokuementären, menat att han inte förstod syftet och att den är vinklad. Hur man nu vinklar 24 kvinnors historier.
 
Nahid träffar även flera av de andra kvinnorna, vi får se när Anders blir påkommen att chatta med nya tjejer framför kameran (förstår han inte att hon precis har filmat honom så hon kan gå tillbaka i materialet och se bevisen?), men som den kränkta mansbebisen han är får han Nahid att be om ursäkt som anklagar honom för det.Det finns ju två problem i den här storyn, en gigantisk mansbebis med tumringar och det är ju sen gammalt att män i 50-års åldern med tumringar per automatik är varningsflagg på (skoja) och en typisk medberoende person som vill ta hand om, ordna upp och hjälpa.
 
Det finns så mycket jag vill säga om det här, men det som är rätt talande är hur kvinnorna som blivit lurade av honom fortfarande pratar om honom med drömska ögon som deras livs kärlek. Han är en manipulerande mansbebis av rang som vet exakt vilka knappar han ska trycka på för att få kvinnorna att bli stormförälskade. Tydligen är han duktig på att ge komplimanger, bekräfta och se. Ärligt talat, är det något jag lärt mig av ett par destruktiva förhållanden i bagaget så är det att män som överöser en med komplmanger är ett varningstecken. Såklart #intealla män (sånt en måste poängtera när det gäller generallisering) men av egen erfarenhet och majoriteten kvinnor jag haft kontakt med som levt i antingen psykisk eller fysisk misshandel, så finns det en gemensam nämnare: Snubbarna har fått oss att känna oss som fucking qeens i början, satt oss på pidestal och gett komplimanger för precis allt. Och alla gillar ju att bli bekräftade, så en smälter lätt.
 
Dessutom har jag en teori att kvinnor uppfostras och indoktioneras i vad som nu för tiden kallas att vara medberoende. Vi lär oss som flickor att ta hand om, städa upp efter, underlätta, omsorga och curla. Fler mammor, systrar och flickvänner är garanterat medberoende än pappor, bröder och pojkvänner. Män är bättre på tough love vilket såklart också kan gå alldeles över gränsen. En balans är som vanligt bäst. Jag tror därför att om kvinnor skulle sätta högre krav och hårdare gränser skulle mansbebisarna behöva skärpa till sig, för så länge vi fortsätter curla dem kommer de inte ha någon anledning till att ta ansvar. Får de aldrig lära sig att ta konsekvenserna av sina handlingar kommer de inte heller vilja förändras, människan är lat av naturen så det är klart en snubbe tycker det är mer soft att slippa göra allt det jobbiga. Jag tycker därmed inte att det är rätt att det är vi kvinnor som ska behöva ta ansvar även för den förändringen men jag tror tyvärr det är mest effektiva sättet. Samma gäller ju inom missbruk, har man en närstående som är beroende av någonting är tuff kärlek och konsekventa gränser det enda rätta. Allt annat stjälper mer än vad det hjälper, ingen ljuger och manipulerar så bra som en missbrukare vilket gör att man måste låta oss ta konsekvenserna för det vi gör.
 
Eller ja, Anders ljuger och manipulerar lika bra som en missbrukare. Han personifierar mansbebis och blir ett kränkt barn när Nahid ifrågasätter och sätter krav, det är så mycket som är sorligt över dem både. Ingen av dem mår ju bra av det och allra minst Anders som får riktig ångest av tanken på att stadga sig, han vill ha kakan och äta av den. Såklart är det mycket som är trasigt inuti som gör att han lever det här livet Jag tycker defininitivt ni ska se den om ni inte redan gjort det, Nahid försöker verkligen förstå Anders och jag känner igen mig i hur han är som en stängd bok som han själv inte vill öppna för det gör för ont att rota därinne. Den finns på svtplay och visar när såväl medberoende som mansbebisande går till överdrift och blir extremt.
 
Det mest faschinerande är att Anders, efter att programmet sänts, har fått förfrågningar från 400 kvinnor som vill dejta honom? Kan sätta min högra arm på att det är kvinnor som vill laga honom, hjälpa honom och vara den enda kvinnan som får Anders att bli monogam och må bra. Vad är det med oss tjejer och gå in i medberoenderollen, vi måste sluta med det! Jag är typisk sådan och känner mig elak när jag sätter gränser som egentligen inte är elaka. Som när den yngre, manliga kollegan frågade om jag kunde puscha på honom när han börjar lata sig. Det var svårt att säga nej men dels har inte jag den energin att lägga, det är inte mitt ansvar och framför allt: hur ska han någonsin lära sig att ta tag i det han ska göra om han ständigt har någon som säger åt honom att göra det?
 
Jag tror dock många kvinnor fått nog eller håller på att få nog, idag är vi inte lika beroende av männen rent ekonomiskt, vi har börjat förstå vårt värde och vikten av jämställdhet. Trots att kvinnor i princip har en heltidstjänst med obetetl extraarbete gentemot männen iom att fler kvinnor tar hand om hemmet, vill jag ändå tro att fler och fler kvinnor håller på att tröttna. Det tar ju så extremt mycket energi att vara medberoende och ta hand om en annan vuxen människa och ger oftast inte så jäkla mycket tillbaka. Vill snubbarna inte vara forever singel bör de nog steppa upp gamet från att vara mansbebisar och ta lite jävla ansvar. Precis som mammor måste sluat behandla sina sönder som sköra snöflingor såväl i barndomen men framförallt när de blir vuxna. Kommer aldrig glömma när jag satt i fängelse och exets mamma städade vår lägenhet, handlade mat, gjorde matlådor och tvättade hans kläder under tiden jag var borta. Stjäler 100 och hjälper 0.
 
Den mest primära frågan är väl hur han orkar? Jag orkar inte ens dejta en snubbe liksom. Å andra sdian förkroppsligar han som sagt en mansbebis och det är i princip kvinnorna i varje relation som ansvarar för att det är "bra" relationer. Han personifierar också någon med svåra anknytnings- och närhetsproblem, Anders behöver en psykolog - inte 400 medberoende kvinnor som vill dejta och laga honom.