Nyårsdrömmar-för-2018-som-också-är-mål

Ett eget inlägg för nyårsdrömmar-för-2018-som-också-är-mål is cooming, alla är inte SMART(a) mål som jag pratade om i förra inlägget men å andra sidan är det väldigt svårt att involvera ens mentala hälsa i det. Så vi kikar på Cecilia Axelssons nyårsdrömmar-för-2018-men-som-också-är-mål tycker jag!
 

Så, vad är då mina nyårsdrömmar-jag-har-för-2018-men-som-också-är-mål?
 
Börja varje morgon med yoga och meditation. 
Jag har tappat det här en aning och tror att mitt måeende kan vara en konsekvens av just det, december har innefattat minst yoga och meditation på hela året och idag var första gången på flera månader som jag fick ta en betablockerare (mild lugnande medicin) för att få ner pulsen som hela tiden slog i 180. Att få lugnet genom yoga och meditation är helt jävla magiskt, det går liksom inte att förklara och går att jämföra med kondition, något som en hela tiden måste underhålla. 
 
Leva mer mindfullness. 
Många tror att mindfullness och meditation är samma sak, men det är det inte sörrö! Att vara mindfullness är mer en livsstil där meditation och yoga ingår. För mig är mindfullness att njuta av nuet, vara tacksam för de små sakerna, uppmärksamma smaker, dofter och lukter, stanna upp och njuta, vara snäll och en bra medmänniska, fortsätta min personliga utveckling och djupandas mer än jag andas ytligt. Jag kommer fortsätta skriva tre saker varje kväll som varit bra, som jag är tacksam över eller stolt över. Vissa dagar står det bara överlevde dagen, gick upp ur sängen, knarkade inte de dagarna medan det som på julafton stod hade en livestream trots att jag ville ställa in, min första drogfria julafton, stannade kvar och sov hos mamma. Dessutom vill jag lära mig mer om buddismen för tycker den religonen verkar så jävla snäll och vettig. 
 
Bli kär, hångla mycket, dejta om det krävs och våga chansa. 
Det här går väl mer en dröm än ett mål, det är inte det primära jag strävar efter men något jag kan längta efter att ha. Någon att dela allting med, någon att skeda med och någon som vill lyssna på mina 948320 ideér jag får varje dag. Någon att hålla hand med, ha seriemaraton med och framförallt hångla med. Fy fan vad jag älskar att hångla. 
 
Få bloggen att växa. 
Varför känns det pinsamt att prata om att jag vill att bloggen ska växa? Jag kan väl bara skrika ut att drömmen vore att jag en dag kan leva på det här i och med att jag både får vara kreativ och hjälpa andra? Ändå känns det... naivt kanske? Jantelagen kanske kommer med en liten dänga och viskar i mitt öra att du ska fan inte tro att du kan lyckas. Dessutom, alla som bloggar har väl någon dröm och mål bakom och varför skulle just jag lyckas? Men nu är det ett av mina mål för 2018 och då måste jag ju erkänna det för er, sedan jag startade bloggen i början av oktober har jag gått från 0 till 2500-3000 unika besökare i veckan. Det är väl ändå bra (OBS, Jantelagen sa precis här att jag måste tillägga att det inte är skryt.) Sen har jag en liten dröm om rörligt material också, det verkar så himla roligt och min kreativa hjärna går bananas. 
 
Börja plugga.
12 januari har jag möte med en hel drös instanser som är inbladade i fallet Take Cecilia back to life och vi ska prata om att jag vill börja plugga. Dels för att komma igång med en sysselsättning för jag är feeeeett trött på att leva på socialbidrag och inte ha något vettigt att göra om dagarna. Och dels för att jag måste interagera med samhället igen, jag måste lära mig sociala koder och annat som faktiskt får en att må bra. När jag var mitt i drogförsäljandet tyckte jag svenssonliv var fjantigt, ärligt talat, vem vill leva i ett hamsterhjul? Tur att man kan ändra sig för nu har jag märkt att det där med rutiner faktiskt får en att må bra. 
 
Sluta röka. 
Ja men jag veeeet, det mest uttjatade nyårslöftet efter träning eller? Jag försöker hela tiden men blir ju galen bara av tanken på att inte ha nikotin i kroppen. Har i alla fall gått ner från ett paket till ett halvt om dagen, vilket är jäkligt stort för denna ångesthantering-via-kedjerökning-tjej.
 
Värdesätta relationer med ömsesidig respekt. 
Jag känner hur otroligt mycket jag påverkar av relationer där jag känner att jag är den som mest ger, mest hör av mig, mest vill ses och mest bryr mig. Jag måste lära mig att se skillnaden på nära vänner och kanske lite mer ytliga vänner, de som varit viktiga tidigare behöver inte per automatik vara viktiga nu. Jag vill skaffa fler vänner (har ni några tips på hur?) och i alla fall hitta en kvinnlig kompis, tror det skulle vara himla mysigt. 
 
Fortsätta värdesätta mig. 
2018 kommer vara det året där jag är i fokus, jag måstse göra så för det är mitt liv och ingen annan gör det. Jag ska fortsätta analysera, reflektera och tänka. Göra saker som är bäst för mig, får mig att må bra och gör mig glad. Det betyder ju inte att man struntar i sina medmänniskor och blir helt ego. Min största dröm är ju att kunna hjälpa andra som är utsatta på olika plan. Men detta år måste fortsätta på sista halvåret av 2017; jag i fokus. 
 
Fylla 30år och fira 1 år som drogfri.
Det där med att fylla trettio är svårt att inte klara av att uppfylla men det andra är ju en daglig kamp. Det innefattar ju att inte vara kriminell, inte sälja droger och all annan sådan skit. Jag fyller år den 23 juni och fortsätter det på den här banan skulle jag vara drogfri 1år den 25 juni. Förstår ni vilken mäktig midsommarhelg det skulle ha varit? Herregud... tanken är nästan svindlande. O M G. 
 
 

Det är dom nyårsdrömmar-för-2018-som-också-är-mål som jag skrivit ner. Jag hoppas jag bloggar om ett år så vi kan gå tillbaka och se hur jag tycker att det gick. Nu ska jag återgå till Netflix, där snackar vi någon som aldrig sviker. Älskar netflix. Har fått inloggning av en läsare till hennes profil då min ekonomi är lite (...) ansträngd. Herregud, dessa fina människor alltså. Nu tror jag att jag säger hejdå och att vi helt enkelt får ses nästa år!
 
Puss & Kram