Tisdagstankar

Godmorgon.
 
Så fortsätter det att vara tyst och jag kan inte svara på varför, som om ju längre tid vi är ifrån varandra desto svårare blir det att komma tillbaka. Jag har så många ord inuti som behöver bli meningar men varje ord blir en tanke som stjäl min energi och kvar står jag full med ord som kräver all energi att tänka men inte generar någon energi att strukturera ut. Jag har svårt att se att ett namn på mina problem i form av en diagnos skulle göra det här med mig, vilken skillnad gör det att ha en bokstavskombination i en journal och inte? Så vill jag så mycket och har svårt att hitta tålamod att härda ut när jag inte längre vågar hoppas att det kommer bli bättre med tiden, jag behöer värdera om det viktiga i livet och är trött på att vänta med att leva. Ingen vet vad som händer imorgon och hur skulle jag känna om jag låg på en dödsbädd om en vecka och insåg att jag väntat med vad som jag anser vara viktigt i mitt liv?
 
Jag älskar skrivandet, skapandet och allt vad det innebär. Jag vill inte avstå från det för att ha energi att orka med vardagen, jag vill inte offra det jag brinner för i väntan på att det kanske blir bättre. Men med drömmar och mål kommer också mycket frustration, allra mest över att inte orka. Att ha huvudet fullt med spretiga mindmaps men inte ha verktyg till att kunna strukturera och genomföra. Så sätter jag press på mig själv och ingenting blir bra i slutändan. Jag har en gnagande känsla av att livet stått på paus de senaste sex-sju åren och att jag frenteiskt trycker på play men ingenting händer. Jag tänker att jag kanske därför måste värdera om bloggen, tänka ut hur jag vill att den ska vara och vad den ska vara för mig och er. Ett tag framöver kanske det bara få vara en förlägning på instagram, en förlägning för de djupare och de längre texterna för att inlägg om hur lite jag ska göra idag och hur lite jag gjorde igår blir vara överflödigt att skriva. Mitt liv handlar inte om min vardag så som det ser ut nu, det händer för lite i den för att det ska vara värt att ta energi till att skriva om det. För sanningen är att allt som är utanför det normala tar energi, allt som innebär att inte vara en vardaglig rutin tar mer energi än det ger och jag måste hitta ett sätt att hantera det.
 
Så då måste jag släppa pressen på skrivandet ett tag, att jag kommer in hit när jag har något att säga och inte fabricerar fram något att säga bara för att jag kommer in. Jag försöker ta bort ord som "måste" och "borde" ur mitt liv och när skrivandet har något av orden framför sig försvinner glädjen i det och det märks ju även för er när kvantitet är primärt och kvalité sekundärt. Kanske kommer allt bli som vanligt imorgon, om en månad eller aldrig bli i den tidgare versionen. Jag vet bara att jag känner mig väldgit spretig och måste ta hand om mig själv lite, tror mycket påverkar att jag fortfarande inte hört något om ny arbetsplats och inte vet när livet kommer förändras. Just nu tar jobbet väldigt mycket mer energi än det ger både i ostimulerade arbetsuppgifter och energitjuvar, så jag måste kriga extra mycket för att orka.
 
Instagram går ju att se utan att själv vara medlem genom att gå in på http://www.instagram.com/prisonbeauty. Instastory är ju där min vardag huserar mest, små sjusekunders inlbickar av mitt liv. Synd att det inte går att direktöverföra till ens blogg så att allt inte låg på en plattform andra bör vara medlem i.
 
Ville bara kika in och säga det, att jag måste göra så här för att släppa måstet kring att skriva. Jag vill göra så mycket med såväl min kreavitet och min historia men att göra ett borde-skriva-för-har-inte-bloggat-idag av det när jag redan har begränsat med energi är nog inte rätt väg att gå. Jag längtar efter att kunna skriva av mig men har där jag är just nu inte förmågan att författa det som behövs. Men sluta skriva, det kommer jag aldrig göra igen. Jag är ju en periodare när det gäller allt och just nu är bloggen bara nere i en lite sämre svacka. Livet rullar liksom på, jag mår varken bra eller dåligt. Är bara fylld av en smula frustration, en smula ostimulans och rätt mycket hjärntrötthet. Sånt går ju också i perioder, ju mindre som påverkar sinnet desstu mer energi har jag.
 
Hoppas allt är bra med er!