Mental återhämtning och mindfullness

(null)

Jag tycker det här med mental återhämtning är svårt, jag får lite dåligt samvete av att "göra ingenting" och känner mig en gnutta värdelös av det ibland. Därför har det väl blivit viktigt för mig att träna på mindfullness, samtidigt som det är en viktig komponent i yogan och meditationen. För allt det där är ju tre olika saker.
  • Yoga: Rörelser, positioner och fysisk träning.
  • Meditation: Göra "ingenting", mental återhämtning och acceptera sina tankar utan att värdera dem.
  • Mindfullness: Att vara medveten, se de små sakerna och vara uppmärksam och tacksam.
Allt hör ju liksom ihop och jag bloggar gärna mer om det om ni vill, jag har trots allt gått från deprimerad missbrukare med ångestproblematik inklusive panikpngestattacker till välmående, drogfri som kan hantera den lilla ångest som finns kvar utan sinnesförvirrande medel. Vilket är tack vare både yoga, meditation och mindfullness. Sånt yadayada som jag tyckte lät flummigt för har blivit en hel livsstil. 

(null)


Sådär säger Wikipedia om mindfullness och det förklarar det rätt bra. Jag försöker få in små övningar i vardagen som att bryta vanor och stanna upp. Typ såna här saker:
  • Att gå en annan väg till jobbet och vara uppmärksam på naturen.
  • Sitta på olika platser vid matbordet för att få nya, om än små, intryck.
  • Tugga god mat långsamt för att verkligen känna smak, njuta av den och vara medveten om den.
  • Stanna upp i skogen och lyssna på fågelkvitter, vind och bäckar som porlar. Bli medveten om hur vacker den är och identifiera allt som doftar gott.
  • Stå och titta på solnedgången för att uppmärksamma hur vacker den är. 
  • Sitta och betrakta människor.
  • Inte använda telefon utan vara i nuet och försöka minska telefontittandet när jag är bland andra människor, av respekt mot dem.
  • Stanna och ta tio djupa yogaandnings-andetag och känna hur jag fylls med syre.
  • Uppmärksamma omvärlden, se en vacker ros eller fint, nött staket.
  • Skriva ner tre saker varje kväll som jag är tacksam över under dagen.
  • Eller som ikväll, få en hundring av mamma för att kunna köpa kebabtallrik och sitta utomhus, framför en å och en solnedgång och äta. Betrakta naturen runt omkring, andas lugnt och djupt samt tänka på hur tacksam jag är som kan göra en sådan simpel grej.
För mig har det blivit otroligt viktigt att känna tacksamhet för de små sakerna i livet. Att jag är drogfri, kommit igång med arbetsträning, yogar nästan varje morgon, går ut och går nästan varje dag och nu kommit igång med styrketräning. Att jag har startat blogg och instagram och får så fina meddelanden av människor som känner sig hjälpta. Att jag har fått en andra chans i livet liksom. 

Likaså är det viktigt för mig att tänka positivt. Istället för att gräva ner mig i kompisrelationen som precis tog slut tänker jag på min bästa vän Tommy, människorna  som jag lärt känna via Instagram och bloggen plus tjejerna som jag träffade förra veckan därifrån, att jag i söndags satt och pratade med en vän och fick en ny, ödmjukare bild av honom, att jag har människor på jobbet jag klickar med och instansmänniskor som är de allra bästa. När det kommer negativa tankar om att jag är värdelös som människa och därför inte är värd att behandlas bättre ellr med mer respekt än jag fick i den där kompisrelationen, säger jag bokstavligen åt mig själv att inte tänka så. Ibland säger jag t.o.m högt att nej, sluta tänk så. Ibland säger jag det femtio gånger om dagen när en känsla är väldigt negativ.

Jag tror på tankens kraft, inte att den tar bort allting men att det blir hundra gånger roligare att leva med ett positivt mindset. Jag uppskattar ju livet mer när jag hittar små saker som jag blir tacksam över och nu har den där tacksamhets-barometern jag byggt upp blivit lite automatisk. I nästan allt jag gör, tänker och känner försöker jag se vad jag är tacksam över i det.  Är det något som är negativt försöker jag alltid hitta den positiva motpolen.

Nu äe klockan strax tio och jag är uppe lite på övertid, jag mår mycket bättre efter lite sömn och en halvtimme framför en å och en solnedgång, ätandes en kebabrulle. Jag har suttit och tänkt på allt jag är tacksam över i livet istället för att fokusera på att jag förlorat honom och skickat mess till min bästis om hur glad jag är över att han inte är som så många andra män.

Puss!