Min första drogfria midsommar och mina 5 senaste påtända midsomrarna

Så är den här, helgen jag haft ångest för i nästan ett år. 

Jag började midsommaraftonen med en av de skevast knarkdrömmarna på länge. När den här helgen är över att jag lyckats vars drogfri på alla högtider och födelsedagar, genom alla årstider, vardagar och helger. Har svårt att förstå att det faktiskt är så, så otroligt jävla häftigt. Så sjukt jävla mäktigt att jag på måndag inte knarkat på ett år. Jag tänker på vad jag gjorde idag för ett årsen. Den f.d vännen, som vi fortsättningsvis kan kalla H för enkelhetens skull, hade precis sagt att han ville fira midsommar med sin nya tjej. Han sa det kvällen innan och på midsommarafton förra året var det dessutom min födelsedag. Det varierar ju, i år är det på midsommardagen aka imorgon. När jag hade hämtat min medicin  satte jag mig i parken och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag kände mig som den mest patetiska, ensammaste människan i världshistorien, om en av mina bästa vänner valde bort mig på den första födelsedagen och midsommaren som jag hade planerat att vara drogfri för första gången, vad var jag egentligen värd då? 

(null)

Jag blev bjuden på Mcd-frukost av en bekant som tyckte jag skulle firas på något sätt och Mcdonaldsfrukost är ju den bästa frukosten jag vet. Sen körde han hem mig till min tomma, tysta lägenheten där jag hade tänkt spendera midsommarafton inkl födelsedag själv. Några timmar senare hördes jag med en tjejkompis, lika mycket missbrukare som mig och vi kom överens om att det var bättre att fira midsommar tillsammans än själva. Än så länge stod inget annat än alkohol på schemat men det skulle bara dröja några timmar innan en kille körde ut både amfetamin och cannabis till oss. Sen var kaos-helgen deluxe igång, jag har skrivit om den här helgen flera gånger, bl.a HÄR


(null)

Midsommar 2016 - Jag hade blivit gravid för andra gången med Simon, vilket kändes som ett hån mot att Fredrik och jag hade försökt i fem år och endast slutat med ett missfall i v.13. Jag har länge velat haft barn, känns som jag har så mycket kärlek att ge, vilket har gjort båda aborterna med Simon otroligt tunga. Men jag var tvungen att lyssna på magkänslan och magkänslan sa att han inte kan va pappa åt mitt barn. Vi rökte cannabis och väntade på att abortpillret jag tagit på morgonen skulle börja värka. När jag väl började blöda cyklade vi hemåt och Simon somnade direkt. Jag försökte väcka honom otaliga gånger, vilket var omöjligt, och fick istället genomgå det fasansfulla själv. Så mycket blod och köttig massa som skulle kunnat vara det barn jag så länge längtat efter. Morgonen efter var han arg på mig som inte hade väckt honom och fick mig att inte säga det till någon, för hur skulle det få honom att se ut? 


(null)

Midsommar 2015
En sommar då både jag och Simon jobbade, genom att hans mammas jobb fick vi båda sommarjobb som under några månader resulterade i en mer normal ekonomi. Vi åkte därför till Stockholm och spenderade en natt på ett båt-hotell, lite födelsedsgshopping åt mig, jag åt sushi för första gången och älskade det plus att vi skulle åka på kryssning. Väl på kryssningen rökte vi en joint på däck, jag pratade med några skumma snubbar som försökte sälja på mig knark och sedan skulle vi  gå och vila en timme. Cannabis gör en ju väldigt trött, vi vaknade 12h senare när båten var på väg hem och hade missat både middag, hela kvällen och hela natten. 


1. Man blir sliten av att snorta kokain i ett par dygn
2. Jag mutade med kokain i smyg och fick vederbörande att dansa iaf.

Midsommar 2014
Har ingen bild ifrån den midsommaren så jag vet inte, har knappt några bilder alls under 2014 för det var då allt gick utför på riktigt och det syntes också utanpå. Jag var fortfarande tillsammans med Fredrik och jag hade gått över till Fentanyl. Jag återaktiverade mitt FB-konto nyss för att se vad jag skrev där och med döma av personerna jag taggade var det kokain-midsommar och massa bråk inför två barn. Jag gick upp till barnen flera gånger som till slut frågade om jag kunde höja tv:n så de slapp höra paret, varav en var mamma åt ett av barnen, som bråkade. Jag höjde tv:n och ringde taxi åt det bråkande paret. 


(null)

Midsommar 2013
Här var livet fortfarande bra utåtsett, i mars hade jag haft min första husrannsakan inkl tre dygn på arresten. Även om vi firade med samma människor som 2014 och med fint upplagda rader av kokain hade vi inte fallit lika djupt. Vi skålade i Moêt i kristallglas jag samlat på mig sen barnsben och som nu är stulna av män i västar med gängemblem på. Vi spelade kubb, grillade, hade midsommarkrans och allt annat man ska på midsommarafton. Plus kopiösa mängder kokain då.


(null)

Midsommar 2012 
Det här är första midsommaren som vi inte firar med drogfria vänner, vi låtsas att Fredrik får huvudvärk och spenderar den sen med kokain-människor. 2011/2012 började vi successivt byta ut vår vanliga vänskapskrets mot sådana som knarkade. När man själv knarkar vill man till slut helst bara vara med likasinnade. Det har ingenting med de riktiga vännerna att göra utan att knarket är det som lockar mest. Alla midsommaraftnar innan 2012 och till 2008 firade vi med samma skara, drogfria människor. Bara det att vi knapprade piller när dem drack alkohol och de trodde vi var nyktra. 


(null)

Midsommar 2018
Min första drogfria. Iiiiij, det pirrar i magen av att skriva den meningen. Tänk så länge jag har haft ångest inför detta? Blivit lovad av H i ett halvår att ingenting ska göra att han fuckar mig inför denna dag, likt förra året. I ett halvår frågar han vad jag vill göra och jag svarar att jag är rädd att planera med honom pga förra midsommaren, han lovar återigen att inte fucka. Sen fuckad. Blir frågad om jag vill bli bjuden på spa med mamma, säger att jag inte kan ta emot men tar efter en månad emot för att slippa ha ångest, blir ingenting av. En bekant säger att vi plus Tommy ska göra någonting oavsett om H fuckar, så jag ska slippa ha ångest. Och så i söndags så berodde hans sällskap helt plötsligt på vädret. 

Det har gått lite upp och ner med andra ord, men nu är dagen jag fasat för här och jag mår bra. Jag ska spendera den med min bästaste vän Tommy, min närmsta tjejkompis i gymnasiet, hennes kille och deras halvmånadersbebis (iom att hag förlorat min favoritperson, H:s son 4-åringen, måste det ju börjas i tid med annat barn. Tänker därför bara va vän med föräldrar. Skooooja!) 

Det känns bra iaf och det är huvudsaken. Jag är så otroligt tacksam för att ni följt mig på denna resa hit. Nu låter det som att det är slut vilket det såklart inte är, det här är bara början på mitt nya liv. Imorgon fyller jag 30 och ska fira hos mamma med syster och systers kille. På måndag har jag varit drogfri i ett helt år. Alltså iiiiiij!!!!! Kan inte skriva det utan att få ett fånigt leende och pirr i magen utav det. Så jävla coolt!

Jag hoppas ni får en fin fredag eller midsommarafton, hur ni än väljer att göra idag. Det jag har lärt mig av den här ångesten inför denna helg och genom att dela den med er är bl.a: 
  • Många har inga självklara gäng att fira med.
  • Majoriteten har inte storslagna fester när de fyller jämt. 
  • Många känner liknande ångest som mig inför högtider när samhället talar om för en hur en "ska" fira. 
  • Man måste inte fira högtider.
  • Ens värde sitter inte i antal vänner. 
  • Lita alltid på din fucking magkänsla.
Tack för att ni finns, jag vet inte om jag hade fixat vägen hit utan er. Alltså, på riktigt. Ni är fruktansvärt betydelsefulla för mig. 




#1 - - Shark:

Grym du är! 💪🏼💪🏼💪🏼 En milstolpe 😘

Svar: Tack ❤️
En stor jävla milstolpe alltså, får typ nypa mig i armen för att bli övertygad om att det är sant hehe.

😍😘
Ceclia Axelsson, Mjölby

#2 - - Ida:

Stort grattis på 30årsdagen och till 1 år som drogfri! 💙💜💚

Svar: Tack, tack, tack, tack 😁!

❤️❤️❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#3 - - Ellie :

Grattis och snyggt jobbat!
Jag ska fira med att rida en lång runda med hästen och kanske en skogspromenad med kameran om jag känner för det. Det blir fint, man behöver inte så mycket mer ❤

Svar: Det lät som en jävligt nice midsommar, jag längtar till jag kan släppa prestigen kring högtider och inte känna mig dålig/ensam/värdelös av att jag inte vill fira stort. Men tror det börjar närma sig dig.

Tack för att jag får dina inputs, reflektioner, tankar och råd. Det betyder sjukt mycket ❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#4 - - Lotta:

Fortsätt kämpa och tack för att du delar med dig 🌞

Svar: Tack, nu känns det som att jag lär klara allt ta mig fan 😊❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#5 - - Annika K:

Grattis på födelsedagen ❤️
Heja dig!! Bra jobbat 🌸

Svar: Tack ❤️❤️❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#6 - - Anonym:

Stort Grattis till drogfri 1år,30årsdagen. Sköt om dig o Ha D. Mvh.

#7 - - Anonym:

Stort Grattis till drogfri 1år,30årsdagen. Sköt om dig o Ha D. Mvh.

Svar: Tack så jättemycket ❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby