30årig födelsedag

(null)


Då är den alltså här, nästa ångest-dag på den fasansfulla ångest-helgen som jag haft ångest för inför ett helt år och senaste veckan inte haft någon ångest alls inför. Födelsedagen, den 30:e födelsedagen som jag fram till det att ni pratat vett med mig trott behöver firas med pompa, stått och minst 143 av ens närmaste vänner. Jag firar med sedvanlig leverpastejmacka med gurkskivor jag inte kan bita av med framtänderna, för att jag är en periodare som äter samma av samma sak tills jag tröttnar. 

Det positiva med social trötthet är att en sover så bra efteråt, efter att ha jagat den här solnedgången (som jag tack vare en Instagramvän lärt mig betyder att det blir soligt dagen efter) däckade jag i säng med hälften av mascaran kvar och sov utan att vakna en endast gång fram till klockan fyra. Vaknar ju alltid några gånger per natt annars, är lite socialt bakis idag men fortfarande så tacksam. 

Så tänker jag på allt jag gjort under de här 30åren. Kommer ni ihåg när jag precis börjat arbetsträna och helt plötsligt stod en av mina bästa tjejkompisar från precis innan missbruket började, i caféet! Och jag fick ångest för jag kände mig värdelös för att vi gått så olika vägar där hennes väg innehöll giftermål med samma snubbe som hon va ihop med då, tre barn, höll på att bygga hus och vidareutbilda sig? Då hon sa att bara för våra vägar sett annorlunda ut betyder inte det att hennes erfarenheter är mer värda, kommer ni ihåg? Det tänker jag mycket på och det gör mig så tacksam för mina erfarenheter.

  • Varför man inte ska flytta hemifrån som 16-åring. 
  • Varför man inte är redo för arv på hundratusentals kronor när man är 18. 
  • Jag har trots allt några högskolepoäng i webbdesign och marknadsföring. 
  • Vet hur man köper hus, renoverar hus och äger hus. Och hur mycket jobb det är med hus. 
  • Vet hur man startar företag, driver företag, bokför företag och kursar företag. Men det känns inte som det är viktigast, även om det såklart är bra erfarenheter som jag säkerligen kommer ha nytta av i framtiden. 

Det som faktiskt är de allra viktigaste erfarenheterna som jag bär med mig hela livet är ju:
  • Hur man gör mäsk och bränner egen sprit.
  • Hur man gör egna narkotikaklassade tabletter och kapslar.
  • Hur man importerar droger.
  • Hur man säljer droger irl.
  • Hur man gör hälsningar där man egentligen byter droger mot pengar.
  • Hur man driver drogshop online.
  • Hur man gömmer droger för polisen.
  • Hur man gömmer pengar för polisen.
  • Hur man vet att man har span.
  • Hur man vet att en bil är en civil polisbil.
  • Hur man kan se om en människa är civilpolis. 
  • Hur det känns att ha kontinuerliga husrannsakningar.
  • Hur det fungerar att bli anhållen och attesterad.
  • Hur det går till att sitta i förhör.
  • Hur man är dum och tar på sig allt för att man tror att det underlättar att va första gångsförbrytare och tro att exet skulle gå fri om jag tog allt. 
  • Hur en rättegång går till i tingsrätten.
  • Hur en överklagan går till i hovrätten. 
  • När man ringer domstolen för att få sin dom (alltid 11:00)
  • Hur det är att sitta på en sluten avdelning i ett svenskt kvinnofängelse, säkerhetsklass 2.
  • Hur det är att missbruka utan att sälja själv och inse hur dyrt det är att knarka.
Skoja, såklart. Jag får ju lite kommentarer då och då av folk som inte förstår min ironi, så jag antar att jag måste fortsätta vara supertydlig med det så de slipper slita sitt hår över att jag sarkastiskt kallar mig kåkfarare när jag bara suttit i fängelse EN gång!!! (👇 Tur att personen berättade att det bara var en gång, jag har ju gått runt och trott att det är betydligt många fler).

(null)


Nej, det jag är mest tacksam över bland mina erfarenheter under de här 30åren är djupare än ovanstående saker. Tacksam kanske låter fel, som om jag är glad över att det hänt? Det är jag såklart inte, men allt jag lärt mig utav det gör mig ju till den jag är idag. Jag är ta mig fan en så mycket bättre version av mig själv än jag någonsin varit och det skulle jag inte ha varit om inte helvetet brakade när jag var 15 och pappa dog. Jag hade inte varit en bättre medmänniska, snällare mot mig själv, så här empatisk, förstående, medveten ocv genuin utan alla olika helveten. 
  • Jag vet att man överlever när den man älskar mest dör. 
  • Jag vet att det finns lika många sorgehantetingar som det finns sörjande människor men att det är bra att försöka börja bearbeta så tidigt som möjligt.
  • Jag vet att det inte går att stånga av och fly sina känslor i all evighet för det bubblar upp till slut.
  • Jag vet att man inte kan låtsas vara extrovert när man är introvert. 
  • Jag vet känslan av att vakna upp varje morgon under flera år och vara rädd att ens syster lyckats ta livet av sig under natten.
  • Jag vet vad psykisk ohälsa, sorg och trauman gör med människor. 
  • Jag vet hur lätt man kan ta felaktiga val och under många år lura sig till att ha kontroll.
  • Jag vet hur sann en sanning känns även om man lurar sig själv till den.
  • Jag vet hur komplex beroendesjukdomen är och att den kan sätta klorna i en oavsett klass, förutsättningar, intelligens och ålder.
  • Jag har lärt mig vad äkta lycka är och att den inte går att köpa för alla pengar i världen.
  • Jag har lärt mig att lycka allra minst sitter i pengar, status, designprylar och märkeskläder.
  • Jag vet skillnad på liv där man antingen har det väldigt gott ställt eller lever på existensminimum och hur mycket det går att lära av den resan.
  • Jag vet hur det går om man inte har någon respekt för pengar och inte förstår dess värde. 
  • Jag vet hur mycket man kan drivas av pengar och bli beroende av dem.
  • Jag vet vad droger gör med en, hur ens moral, värderingar och principer hela tiden skjuts fram.
  • Jag vet hur lätt det är att stanna i ett förhållande trots fysisk och psykisk misshandel, hur man tror att man älskar och hur mycket kontroll den som manipulerar har.
  • Jag är med ödmjuk inför människors olika livsstorys och har hört så många traumatiska historier att en tiondel vore nog.
  • Jag har tvingats acceptera att jag vållat en annan människas död genom att sälja febtsnyl till honom och hur man lär sig att leva med det. 
  • Jag förstår bättre att alla bär på sina egna tungs ryggsäckar.
  • Jag är mindre dömande mot mig själv och andra.
  • Jag vet vikten av självkänsla, självrespekt och att vara bff med sig själv.
  • Jag vet vad hjärntrötthet är och att det inte går att styra. 
  • Jag vet hur svårt det är att interagera i samhället efter några års utanförskap.
  • Jag vet att jag klarar så otroligt mycket mer än vad jag trott, att jag klarat av att inte knarka trots svek som smärtat i hela mig och gjort att jag legat i fosterställning i flera veckor.
  • Jag vet att det går att bygga upp en icke-existerande självkänsla och få bort 98% självförakt. 
Jag ska inte rabbla i all evighet utan jag tror ni förstår alla olika lärdomar jag uppskattar att jag har. När jag tänker på vad jag gått igenom de senaste femton åren tänker jag att det nog är mer än gemene man. Samtidigt vill jag inte vara utan det, givetvis skulle jag allra helst ha pappa i livet, inte gjort allt jag gjort eller känt allt jag känt. Men utan det skulle jag inte varit den jag är idag och då det inte går att ändra historien kan jag likagärna vara tacksam över det. Tacksamheten är nog min största lärdom btw och jag är jävligt tacksam att jag så lätt blir tacksam. 

I eftermiddag ska jag åka till mamma och fira, förra året hade vi inget kalas alls. Tanken var att vi skulle ha, jag hade bjudit in mamma, syster, bästis-Tommy, den där f.d kompisen H och hans son. Men så hände allt det där med midsommar och födelsedagen, vilket fick honom att skicka ett sms vid lunch när kalaset skulle va på eftermiddagen och säga att han och sonen inte skulle komma. Jag hade redan brutit ihop över midsommaraftonen, bröt ihop ytterligare en gång och ställde istället in allt. Allt det där var så viktigt för mig då, vilket alla i min närhet visste om. Jag skulle försöka göra nya traditioner i mitt nya liv och var fruktansvärt skör. Presenten jag fick av honom, att åka till Ullared och få låna ett par tusen att shoppa för, ställde han också in och åkte med flickvännen istället.

Det känns som om jag först nu fattar vad han gjorde mig mig för ett årsen och det gör mig ännu mer förundrad att jag lyckades hålla mig drogfri igenom. Och att jag förlät honom och han gjorde exakt samma sak inte bara en gång utan flera gånger? Allt han gjorde, gjorde han utan att förklara och att gå runt med den ovetskapen i tre månader var ren tortyr. Från att ha varit bästa vänner och höras varje dag till att massa saker ställs in, han blockar mig överallt och jag fattar ingenting. Framåt hösten sa han att det berodde på att han trodde jag fick honom att må dåligt men att han kommit på att det va tjejen som fått honom att göra det. Så här i efterhand förstår jag att han skadat mig liknande som Simon har, om än annorlunda och såklart inte lika intensivt. 

Aja skitsamma, tacksam över att han aldrig kommer vara en del i mitt liv igen för det är han liksom inte värd. Men måste ändå bearbeta sakerna han gjort då det är sår som måste läka. Midsommarsdsgsmorgon måste va lika lugn som nyårsdagen? Hoppas inte allt för många barn behövde lida igår för att deras föräldrar inte förstår vad det gör med barn att vara för full i barnens närhet. Jag vet inte om jag kommer ha nolltolerans kring mina barn, jag är ju uppvuxen med att mina föräldrar och deras vänner druckit och det är aldrig något jag lidit över. Men tänk om en vän dricker sig jättefull och man inte hinner skydda barnet, skadan kan ju redan vara skedd genom att barnet en gång får uppleva det?

Jag ska iaf fira min första drogfria födelsedag sen 2007 och min 30:e sådan med att gå ut och gå. Puss på er! 




#1 - - Emily :

Grattis på födelsedagen! ❤️

Svar: Tack ❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#2 - - Ida:

Jag hade missuppfattat det och trodde du fyllde igår, men då önskar jag ett stort grattis på 30årsdagen idag istället! 🌼🌸🌻🌺

Svar: Äsch, det är ju bara en dag emellan :)

Tack fina du ❤️❤️❤️❤️
Ceclia Axelsson, Mjölby

#3 - - Linda:

Grattis både på födelsedagen och för det drogfria året! Du är stark!💐

#4 - - Linda:

Grattis både på födelsedagen och för det drogfria året! Du är stark!💐

Svar: Tack ❤️
Cecilia Axelsson

#5 - - Erika:

Grattis till ett år som drogfri och grattis på födelsedagen! ✨😃

Svar: Tack ❤️
Cecilia Axelsson

#6 - - Mia:

Hurra hurra hurra! Hoppas du får en ljuvlig dag med dina nära ❤️

Svar: Tack ❤️
Cecilia Axelsson

#7 - - Mia:

Hurra hurra hurra! Hoppas du får en ljuvlig dag med dina nära ❤️

Svar: Tack ❤️
Cecilia Axelsson

#8 - - Caroline O:

Haha vad jag känner igen mig i det där att äta saker i perioder (just nu; proviva nypon)... allt annat smakar liksom... inte gott! För att nästa vecka vara heeeelt otänkbart att ens vara det minsta sugen på. 😂 och ett stort grattis på födelsedagen! 💗

Svar: Haha, det är ju sååå gott i just den perioden. Till man tröttnar hehe.

Tack ❤️
Cecilia Axelsson

#9 - - Caroline O:

Haha vad jag känner igen mig i det där att äta saker i perioder (just nu; proviva nypon)... allt annat smakar liksom... inte gott! För att nästa vecka vara heeeelt otänkbart att ens vara det minsta sugen på. 😂 och ett stort grattis på födelsedagen! 💗