Knarkets utsida och hur djupandning är livsnödvändig

Jag tänkte börja med den här gamla godingen, jag djupast i missbruk 2014 och jag drogfri drygt ett år i somras, 2018. Det har kommit rätt mycket nytt folk både på Instagram och här i bloggen så tänkte också länka till det inlägget där jag gjort en sammanfattning om hur det blev som det blev. Inlägget har världens längsta rubrik och heter Från medelklassbarn till 20-årig husägare och egen företagare, ett dubbelliv med drogförsäljning och missbruk till fängelse, en våldsam kille och idag drogfrihet. Det finns under kategorin Om mig eller här LÄNK.

Då är det torsdag, jag har vaknat typ fyra gånger i natt och rest mig upp från sängen för att röka och kommit på mitt i ett steg att jag ju inte röker cigg längre. Då har jag istället gått och hämtat pepparkaksdeg och rökt på elciggen. Är väl inte lustigt om rökningen fortfarande sitter i muskelminnet efter femton års rökning (minus 1,5år när Fredriks systerdotter fyllde typ tretton, tyckte jag var coolast i världen och jag var rädd att hon skulle ta efter min rökning). Men det är inte alls så jobbigt att sluta nu som alla gånger jag försökt sen i somras. Mamma träffade en sköterska som jobbat med rökavväjning, hob att det mest intensiva röksug lägger sig efter bara 2-3 sekunder och det känns mycket lättare att tänka på det varje gång det kommer en storm av röksug.
Som ni vet arbetstränar jag ju på ett café där alla antingen arbetstränar, gör arbetsförmågebedömning, språktränar eller har anställning med subventionerad lön. Alla har på något sätt haft problem i och varit borta en längre tid från arbeteslivet. För mig är det ju mer att lära mig ha ett jobb, kanalisera min energi, lära mig sociala samspel och att hantera känslor mer än jobbet i sig, det underlättar att ha restaurangutbildningen för matlagningen sitter i ryggraden och jag behöver inte lära mig på samma sätt. Men torsdagar är det mest folk på jobbet, det är ett väldigt litet kök och många som aldrig lagat en enda måltid. Så jag ska göra en extralång yoga- och meditstionsrunda nu hehe. Irritation och frustration är ju en av känslorna jag jag har svårt att hantera fortfarande. 
Nästa vecka har jag möte med min handledare på arbete- och välförd samt en arbetsterapeut, jag ska påbörja arbetsförmåge bedömning efter årsskiftet för att se vilken nivå jag kan ligga på. På jobbet fungerar jag ju fortfarande alla fyra timmar men har som bekant ingen ork till fritid. Ska också börja lägga på ett par timmar på femte dagen för att se vad som händer när jag inte får återhämtning mitt i veckan. Chefen föreslog att den dagen ska bli torsdagar då det är jobbigt för mig med mycket människor, många ljud och intryck på så liten yta och istället jobba onsdagar som jag just nu är ledig.
Never mind, nu ska jag djupandas lite för att skapa bättre förutsättningar till att hålla lugnet under dagen. Jag tycker det är så häftigt att ens andning kan påverka så mycket, det där med tio djupa andetag är ju forskningsgrundat och när en väl lärt sig yogaandning kan man liksom använda vid behov. Sjukaste är att kvinnor har generellt svårare att djupandas för att vi hela våra liv hållt in magen = andas ytligt. Nu slutar vi hålla in magen och vara snälla mot våra kroppar!