Fyra eftermiddagstankar

- Mensmonstrets positiva egenskap: Jag tar inte ansvar för alla andras känslor, tolkningar, uppfattningar och antaganden sådär överdrivet mycket jag annars gör. Orkar inte ens bry mig om jag tror mig låta hård som jag brukar få ångest för och det har varit sån jäkla frihetskänsla. Kanske har jag varit lite mer korthuggen än vanligt men har bara känt att jag inte orkar dalta och herreguuuud vad jag älskar det. Typ samma känsla som när drogerna stängde av min överkänslighet. För min egen del är det här inget annat än frihet från självplågeri. Om mensmonstret i mig inte hade massa dåliga sidor hade det lätt fått stanna om det också innebar att jag inte lägger massa energi på att få ångest när jag tror mig låta hård i tonen och ta ansvar för alla andras måenden. Kanske kan jag få det att hålla i sig nu när jag vet hur skönt det är? 

- Dagens fängelseanekdot: För tre år sedan satt jag ju som bekant i fängelse och när vi skulle ha morgonmötet släcktes hela anstalten ner. Alla kriminalvårdare lussade för oss. Älskar verkligen personalen på Sagsjöns Kvinnoanstalts slutna avdelning och hur de gjorde så mycket de kunde för att humanisera vår vistelse på stället som kan liknas vid ett bättre b&b i ett u-land.
Alltså det här? Jag kan ju tycka det är lite jobbigt att bekanta i hemstaden kan läsa så mycket om mig, i en liten stad blir små saker lätt stora och när jag var med i Agenda kom det fram en del och ville prata om det. Jag vill ju allra helst bara glida runt med en osynlighetsmantel och inte känna att den och den och den vet det mesta om mig eller att någon jag inte vet vem irl brukar se mig på tåget. Eller som när jag kraschade i höstas, blev paranoid av utebliven sömn och fick ångest av typ matbutiken för jag visste att därinne fanns människor som visste mitt exakta nära-att-få-psykos-och-läggas-in-på-psyket-tillstånd.
Tycker sånt är jobbigt helt enkelt, är man inte norm i en småstad sticker man ju ut oavsett om man också skriver om allt på internet  och ens handlingar blir ens identitet på ett helt annat sätt. Jag vill kunna vara den jag är idag utan att vara min historia. Men det är också det enda negativa, skulle aldrig palla kändisliv och bli igenkänd helt enkelt. Det finns så mycket som väger upp den lilla negativa grejen, som när jag får såna här meddelanden. Någon personlig utveckling-expert sa i något avsnitt av Framgångspodden att någon (dålig källkritik här hehe) forskning visade vilka tre grejor som är grunderna till att minska risken för depression/må bättre:
1. Motion minst 30 minuter om dagen.
2. Ha något att se fram emot.
3. Ha en värdefull vardag
Och jag tänkte på det imorse, att beslutet att börja blogga och instagramma var nog det bästa i min drogfrihet på så himla många plan. Bl.a för att det känns som om jag för första gången i mitt liv gör något värdefullt och inte bara för mig själv. (Hej jante, gör en u-sväng och åk tillbaka dit du kom ifrån).

Nu är jag nervös för livesändningen på julafton, ska köra hemifrån mamma iom att jag sover där. Har någon idéer på vad jag kan prata om eller göra något roligt så skriiiiv. Förberedelser är nervositetens värsta fiende. Jag är ju typisk allt eller inget och börjar drömma om ett typ programupplägg där jag kan tävla ut julklappar till de som är ensamma men så stort ska jag nog inte göra projektet (i år... hehe). Bara sitta och prata, eller går det att göra roligare? 

Puss hörrni! 



#1 - - Alex:

Skämta, prata om ångest, känslor, om din bakgrund som ger hopp, motivera 😍 Var dig själv och var inte nervös!

#2 - - Alex:

Var lite som grinchen. Skämta om hur stressigt det ens är med jul och bra, det än kan må se ut på utsidan av sociala medier, bråkar familjer bakom stängda dörrar/känner sig ensamma och ångestfyllda osv 🌷

#3 - - Alex:

Var lite som grinchen. Skämta om hur stressigt det ens är med jul och bra, det än kan må se ut på utsidan av sociala medier, bråkar familjer bakom stängda dörrar/känner sig ensamma och ångestfyllda osv 🌷

#4 - - Alex:

Var lite som grinchen. Skämta om hur stressigt det ens är med jul och bra, det än kan må se ut på utsidan av sociala medier, bråkar familjer bakom stängda dörrar/känner sig ensamma och ångestfyllda osv 🌷