En dagens en måndag

Måndag och jag har nog aldrig längtat efter måndag så mycket till måndag som jag längtar efter måndag den här måndagen, plus för att jag aldrig använt ordet måndag så mycket som den här måndagens måndagsinlägg. Vill bara ha vardag och att allt är som vanligt pga att sorg inte är roligt och så komplex känsla för att det är svårt att förstå hur snabbt en människa kan gå från levande till död. Spelar inte någon roll om man vet att någon ska dö, pappa fick tre månader av läkaren men levde i ett år och hela det året visste vi att han skulle dö. Ändå kom det som en chock. 
Men jag tycker vi kör en kort dagens!
Dagens vuxenpoäng, Dagens Instagram-metafor och Dagens mysigaste: Att sätta upp adventsstjärnor på första advent måste va deg ultimata vuxenpoänget? Extra vuxenpoäng om man samtidigt lyssnar på julmusik såklart. Bilden över är utsikten från min säng och det är ju mysigt och så, ännu mer om en kollar utifrån för då ser man inte sladden som hänger ner till vänster. Känner jag mig själv rätt (vilket jag börjar göra rätt bra nu) så kommer jag alltid sätta fast den fint längsmed fönsterkarmen innan det är januari och allt ska ner igen. Lite som Instagram, utifrån ser allt så himla gosimosigt-mysigt ut men innifrån hänger en ful sladd ingen orkar sätta upp. (Mamma brukade säga att Inga bodde hos oss som barn, men nu glömde jag betydelsen så det här föll platt. Antingen att ingen alltid plockade upp efter oss (aka mamma) eller att när något hänt var det ingens fel).
Dagens bästa lögnare även i sovtillstånd: Drömde att Cissi Wallin gömde min dosett med narkotikaklassade tabletter som jag behövde fråga var de var utan att visa att jag skulle ta. Istället frågade jag om mina sömntabletter, menade mina vanliga melatonin men sa det för att hon skulle tro att jag menade dosetten. Sen när hon tog fram dem skulle jag säga att jag ju menade melatoninburken och sen låtsas hitta den någon annanstans. På så sätt skulle jag låtsas att jag inte brydde mig om dosetten och sen smyga och ta när hon inte såg. Knarkljuggenerna sitter med andra ord djupt rotade i denna kropp fortfarande. 
Dagens måste: Gå till banken och hoppas på att de inte kollar upp att passet är spärrat. Iom att mobilt bank-id och swish avinstallerats har jag fortfarande inte kunnat betala hyran och nu börjar det bli bråttom. Förra veckan var jag ju för slutkörd för att ens kunna presentera mitt ärende för Swedbank. Annars kanske mamma kan följa med som...  kommer inte på ordet? Fullmäktig är det inte hehe. Absolut inte god man eller som bevis. Äh. Ni vet vad jag menar! 

(null)
Dagens känsla: Smått ont i magen pga att jag kan ha råkat börja morgonen med pepparkaksdeg. Köpte i lördags och igår kom den här reklamen från matbutikens julkalender.  Jag har inte så mycket tur i livet, är det inte människor som avlider är det dyrare pepparkaksdeg för att den inhandlas tio timmar för tidigt. (Gud, är det osmakligt att skämta så? Återigen; humor är mitt bästa sätt att hantera tragedi). 
Dagens smäll: Eller egentligen gårdagens men strunt samma. Jag färgade håret. Jag veeeet, låter helt otroligt för att denna gång skjutit upp det i tre veckor men nu ba’ hände det och jag det inte längre skallig ut med min blonda utväxt mot mitt mörkbruna hår. Har tyvärr ej bildbevis pga mörker när jag färgade och mörker nu.

Dagens fängelseanekdot: 2015 när jag tvingade några av Sveriges grövsta brottslingar att titta på julkalendern Historieätarna med mig. Älskar ju inte bara julkalendrar utan historia nästan lika mycket. Jag har ju hela mitt liv bara umgåtts med äldre människor och så var det även i fängelset, det gör att man kan gå in i typisk lillasyster roll och tjata sig till barnsliga saker. (Fick frågan på Instagram om inte alla celler har egen tv. Jo, men vem vill se julkalendern själv när man kan titta allihopa i tv-rummet. Mycket mysigare ju!). Årets julkalender verkar för övrigt riktigt bra ju? 


Dagens fundering: Förra året hade jag en livestream på julaftons eftermiddagen, en tanke att alla som är ensamma eller bara ville komma ifrån kunde samlas med mig. Vi satt och pratade 1,5h till rösten var hes och det kändes så himla fint. Funderar på att göra samma sak i år? (Japp, kallade mig fortfarande Cecilia Lind och hade precis gått ut med riktig identitet och bild).
Nu roundkickar vi igång den här måndagen tycker jag. Ska ba’ ta en koffeintablett först. Puss