Kokthjärna.se

(null)


Hur fina blev inte dessa morotskakemuffins på jobbet idag? Att få baka lite hur jag vill och vad jag vill är ju en dröm, jag kan på riktigt bara stå i min egna lilla värld och vara fokuserad på det jag gör. Jag och chefen pratade lite om sommaren, det är nämligen sjukt dött på mitt jobb då och det skrämmer mig lite. Det finns ju ett ställe tillhörande cafet som ligger vid Mjölbys enda sjö. Till sommaren kommer det finns både bastu, kiosk och ett litet café öppet. Idagsläget är det stället jag är på som levererar upp till Skogssjöns café men hon skulle vilja ha någon som bakade där uppe istället. Någon som kan jobba självständigt och är lite inkännande för väder, popularitet etc. Så om jag kommer få vara där uppe i sommar skulle jag va minst sagt happygirl. 

Jag tyckte allt att jag tog det lugnt på jobbet idag men börjar tänka att det inte spelar någon jättestor roll hur jag jobbar. Att det inte spelar någon om jag jobbar i min takt och fokuserat eller försöker ta det lugnt och inkluderar sitta-på-stol-och-glo aka rast. Jag blir ändå kokt i hjärnan. Det handlar väl snarare om att jag är bland band folk konstant med en massa intryck (inklusive en och annan söt snubbe som går förbi). Och jag blir trött bara av att va i det helt enkelt. 

(null)


Efter jobbet gick jag förbi Tommy för en snabblunch, jag hade nämligen bestämt mig för att åka in till Linköping för att se om det fanns träningsbyxor. Måste ju ha det då jag lever i träningskläder, det bästa är att iom att jag börjat få sjuka svettningar av medicin så är det liksom tillåtet att svettas i träningskläder, inte så jobbigt att folk ser då. Och så att jag går så mycket såklart + snart yogar utomhus. Längtar så jävla mycket till det, ska försöka hitta en billig yogamatta som jag kan ha i Mjölby. Förra sommaren stod den på Hallbergs så jag bara kunde hämta den men då hade jag ju ingen hemma. Men med tanke på hur många kommentarer jag fått senaste halvåret från snubbar som noterat att jag är tjejen som yogade i parken i somras, funderar jag på att hitta ett mer privat ställe. Fast då begränsas jag av snubbar och jag har ju bestämt mig för att sluta begränsas av män och sexuallisering/objektifiering av min kropp. Aja, vi får se helt enkelt.

(null)

 

Det enda jag skulle skriva med det här inlägget var att jag nyss satt på tåget och ångrade att jag fick för mig att jag hade tillräckligt med energi för att åka in till Linköping hehe. För den försvann liksom på vägen, men nu är jag här och ska se om jag hittar ett par billiga och snygga träningsbyxor. Tänkte skriva att jag är i exets stad men jag tog ju faktiskt tillbaka staden förra sommaren så den är inte längre hans. Har ju fortfarande inte stött på honom sedan vi gjorde slut, brukar vanligtvis åka hit på förmiddagar och lever han så som vi gjorde sover han oftast då. Nu är det istället eftermiddag och risken ökar lite, men jag kan ju förbereda mig vilket inte han kan. Trots att det gått över ett år så har jag inte kunnat komma på hur jag skulle agera. 

Jaja, träningsbyxor och så har jag ju ett litet presentkort på Bodyshop och någon hundring på Ikea kvar, får se om jag hittar något. Eller ens orkar gå in hehe. Det mest positiva med Linköping är ju att det är finns mycket mer folk = många fler snygga snubbar. Mjölby känns lite svältfött på det. Märks det att vårfeelingen tagit ett bestämt grepp om min arma kropp? Det är väl så här års människan blir brunstig? (Det märks att koffeinet har kickat in för nu är jag pigg igen hehe.)

Vi hörs senare!